• bild

Man kan väl nästan säga att den riktiga MC-perioden började när jag skaffade min Piaggio MP3 500 sport. Jag var nästan exakt 40 år, men det var ingen 40-årskris eller så. Det bara slumpade sig så. Den var riktigt kul att köra, och med många fina, kurviga asfaltsvägar nästan inpå knuten var detta roligt i flera år. Jag tänkte att "detta räcker mer än väl för mig". Men sedan hände något. Jag hade för enkel tillgång till youtube, och hittade en kanal som kallade sig för Awsome players offroad adventures. Jag blev fast direkt. 

Det såg så sjukt kul ut, och jag fick massor av info. Lärde mig mer och mer, kollade andra youtubekanaler, och började faktiskt längta efter ett riktigt MC-kort och en maskin man kunde använda även på grusvägar och skogsstigar.

• bild
• mc
• fmck
• honda

När man blev 16 fick man veta att man kunde ta körkort nästan gratis via FMCK. Man behövde bara ge upp varje helg i typ ett år till "gröntjänst". Det var ganska kul faktiskt, men man var nog lite för ung för att uppskatta det då. 

Om jag minns rätt körde vi runt på JAWA 250, bl.a. på revingehed. Idag hade det varit grymt kul, då visste man inte alls vad man höll på med.

Men man fick ju snygga kläder i alla fall...

Jag köpte även en 125:a faktiskt, för tanken var ju att körkortet skulle bärgas. Det blev en Honda XL. Men tyvärr fick vi inte den utbildning som behövdes, jag kuggade 3 ggr på uppkörningen eftersom vi inte fått lära oss vad vi skulle göra. Missade en gång på garagevändning (mest nervositet) en gång på bromsprov eftersom jag inte visste hur jag skulle göra, och en gång på stadskörning då jag missuppfattade en tänkt riktningsändring samt för att jag inte visste att man skulle sätta ner foten vid stopplikt. Det räckte inte att stanna. 

Eftersom kortet inte klarades och det kändes som att man inte skulle satsa på 125:a mer än ett år såldes den igen. Man har ju inte 125:a när man är arton liksom... 

När jag blev myndig tog jag bilkörkort, skaffade bil och ryckte in i lumpen. Muckade, blev arbetslös, pluggade och skaffade familj. Pengar var det ont om, och tankar på MC-kort fanns inte på många år. Annat fick prioriteras, och helt ärligt talat - jag hade inte ens några tankar på MC alls. 

• bild
• länk
• trehjuling
• mp3
• film

Slumpen gjorde att min fru började arbeta med att sälja motorcyklar. Bl.a. italienska sådana, och förutom Vespa kunde ju Piaggio tillverka trehjulingar. Det vill säga trehjulingar med två framhjul och ett bakhjul. Automatare.

Detta var ju helfjantigt, och sjukt dyrt. Men efter att ha tittat på dessa om och om igen när man besökt frun och sakta insett att dessa fick man ju faktiskt köra på bilkörkort kom man plötsligt på att - en sådan måste vi ju köpa!

Bra personalrabatt gjorde det lockande, och 2013 stod det plötsligt en trehjuling hemma i garaget. En fjantig trehjuling som man fick köra i smyg på småvägar - i början även i mörkret. Men det blev roligare och roligare, och man blev duktigare och duktigare. Filmerna man lade upp på youtube fick massor av visningar, den mest visade är väl uppe i över 8000 nu. Fler och fler MP3:or syntes i trafiken och man behövde inte skämmas så mycket längre. Coolt!

• bild
• moppe

I april 1988 fyllde jag moppe! Första motordrivna tvåhjulingen! Det var i efterhand häftigt, men jag minns att jag mest blev obekväm av presenten på 15-årsdagen. Dels var det ju sååå mycket pengar men mest hade det att göra med att jag ju inte hade en aning om hur man skulle köra och sköta en moppe. Det löste sig så småningom, och sedan var det fantastiskt kul att köra. Varje dag. Yamaha DT 50 was the shit. Ni med MT5:or får säga vad ni vill...

Minnena med moppen är många. Mest blev det korta turer och uppslitna cirklar på gräsmattorna i grannskapet, men även några utflykter från HBG centrum till Ödåkra, Småryd och exotiska platser som Rio de Vallagra (eller i folkmun Vallåkra).